:/
en lillasyster behöver sin storebror, snälla kom hem.
vi behöver dig, du behövs här.
jag saknar dig obeskrivligt mycket & jag älskar dig mer än allt här i världen!
vi ses i det blå, lova mig det.
du var världens bästa storebror, och det är du fortfarande och kommer alltid vara, även fast du inte är här.
5 månader..
Idag är det 5 månader sen du försvann, 5 månader sen gud tog tillbaka sin vackraste ängel!
jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden, få säga hejdå iaf tills vi ses igen.
hade jag kunnat göra så det aldrig hänt, hade jag utan tvekan gjort vad som krävdes.
men jag vet att det var ödet, för liksom. du och mikael? ni hade inte umgåtts på hur länge som helst, ni var jätte lika i sättet, micke ringde ju sin pappa precis före och sa att han skulle hem då.
och ni tog reservnyklarna? när den vanliga nykeln låg framme.. och ni smög.
det var inte likt dig, och normalt hade du aldrig kört när du hade druckit.. det vet jag att du inte hade!
jag tror på att det var ödet, att ni behövdes där uppe.
men ändå, när man säger så. så liksom, vi behöver er här nere också?! livet är inte rättvist och det kommer det aldrig att vara.. :[ dagen jag dör, då ska jag skälla ut den som tar folk ifrån oss. sen så ska jag träffa dig, och då kommer jag aldrig släppa dig bror.
tills vidare ska jag kämpa tills det är min tur, kämpa för din skull. leva för dig!
det går inte att beskriva saknaden, och när jag väl sitter och skriver är det så mycket man vill säga men orden räcker aldrig till liksom, och man blir helt tom i huvudet..
så allt jag kan säga, är att saknaden är obeskrivlig!
vi alla saknar både dig och mikael, hur mycket som helst.
mångamånga skulle offrat sina liv för att få er tillbaka, för alla ser hur alla lider av det här som hände.
det är sjukt, det är.. orättvist.
men vi kämpar vidare i hopp om att vi kommer ses dagen det är våran tur att flyga upp till det blå!
jag saknar och älskar dig iallafall och det vet du, vi ses en vacker dag storebror.
vila i frid ;(<3
/ lillasyster.
r.i.p
5 månader sen..
Ny design till vår Ängel
Ja som ni ser så är det lite ändringar på bloggen.
Det är tack vare Linda :)
Patrik förlåt att jag inte har skrivit nåt till dig på länge, men du vet redan hur jag känner och tänker. Saknaden växer för varje dag som går, o snart är det 5 månader sen du försvann upp i det blå.
Jag saknar dig vår ängel, vila i frid ♥
patrik krans, den finaste ängeln
jag förstår inte varför det var just du som gud tog tillbaka, varför fick du inte leva klart dit liv med oss? :(
det finns så mycket "varför och om" men det finns ingenting så kan göra så att du kommer tillbaka, det är min tur att komma till den här gången. Men det kommer ta år och dar innan vi ses igen, och jag vill träffa dig nuuu! För jag har inte träffat dig på 5 månader, snart är det ett halvår. Men det var 4 månader sen du försvann upp i det blåå. Varför :'( ? Jag saknar dig sååå, vet knappt vad jag ska skriva. För du vet redan allt! Vill bara att du ska komma tillbaka, vila i frid älskling ♥
i miss u.
varje gång det kommer någon i dörren hoppas man på att det ska vara du, men det är aldrig det.
varje gång någon plingar på dörren hoppas man att det ska vara du som gör det av någon konstig anledning.
men så är det inte heller..
jag vet att du kommer aldrig komma igenom dörren här igen, eller vem vet.
du kanske födds på nyss, så är du någon man känners unge. och så hälsar ni på,
men det är ju sånt man inte vet, tyvärr.
jag får helt enkelt vänta tills nästa liv,då det är min tur att lämna den här världen.
jag har bestämt mig för att leva mitt liv, leva klart mitt liv för din skull.
jag kanske inte gör som du skulle gjort, för det går ju inte.
jag är inte du. men leva för dig kan jag göra, och det ska jag göra. hur svårt och jobbigt det än kommer vara..
men, jag saknar dig och jag älskar dig och det vet du, eller hur?
jag vet inte vad mer jag skriva.. känns bara som jag blivit dålig på att skriva här, men det är bara för jag har redan sagt allt som går att säga. allt som orden kan förklara.
det som inte går att förklara, är bara jobbigt att försöka när man vet att det aldrig kommer kunna gå.
fast jag hade gjort det för din skull, hade suttit och skrivit tills datorn gick sönder, eller tills det inte får plats mer på internet!
men eftersom jag tror och vet, att du redan vet hur jag känner, hur saknad du är, osv. så känns det som om det inte behövs? gör jag fel då?
hoppas inte iaf..
vi ses i himlen bror, i love you! / lillasyster.
129 dagar utan dig..
jag saknar dig för varje sekund som går, jag vill inget hellre än att du kommer hem igen patrik.
det är tomt utan dig, inget är som förut. det är något stort som fattas, som ett hål, en tomhet..
finns ingen som kan ta bort det, förutom du.
i fredags natt var jag, jimmie, marcus, emelie och andreas till din grav.
det är så fint där, så himla fint..
men det var jobbigt att komma dit, jag kände hur hela jag var påväg att bara ramla ihop.
försökte gå därifrån, men jimmie stoppade mig, tack..
för jag kände efteråt att det var skönt att vara där igen, det var skönt att kunna gråta ut igen.
ändå väldigt jobbigt. men det behövdes..
jag önskar verkligen att jag kunde beskriva hur stor saknaden är, men det kan jag inte.
inga ord, eller nåt kan beskriva den. det går bara inte, den är för stor.
jag kan inte förstå varför det var just du som försvann, varför just nu. varför inte när du levt klart hela livet?
behövdes du så mycket där uppe?
VI BEHÖVER JU OCKSÅ DIG... här nere..
jag hatar gud för att han tog dig ifrån oss, jag hatar att jag aldrig gick upp när ni kom hem den natten.
jag hatar att det hände. så mycket om,varför, så många frågor. som bara ställs om och om igen, men det kommer aldrig några svar. vi får helt enkelt vänta tills vi ses igen, antar jag...
livet är väldigt orättvist, sjukt.
det som håller mig vid liv, är hoppet om att vi ses en dag igen.
och det som får mig orka är det, och alla underbara personer som finns för mig!
kommer aldrig kunna tacka er riktigt..
men du storebror, jag vet inte vad jag ska skriva. mer än att jag saknar dig och att det är så jävla tomt utan dig, hela världen rasar ihop utan dig känns det som. du var världens finaste, nu är du himlens finaste!
jag älskar dig, vi ses i det blå. vila i frid kära du.. / lillasyster
Saknaden går inte att beskriva.. :(
orden räcker inte till.
jag önskar bara att du kunde komma tillbaka, komma hem igen.
fylla all tomrum som du lämnade kvar här hos oss alla, ta bort den svidande saknaden och alla om och varför..
men jag tror du har det bra nu, visst har du det?
jag hoppas och tror på det iallafall.
ibland undrar jag om du har gått över till andra sidan nu, för jag kan inte märka av dig lika mycket som jag gjorde förut.
ibland kan jag känna din doft och ibland händer konsiga saker som inte kan hända utan att någon gör det. jag tror på att det är du, för det är det nog..
iallafall när doften kommer förbi, för det är bara du som luktar så, och då vet jag att du är med mig,oss.
det är rätt skönt ska du veta!
jag vet inte vad jag ska skriva, huvudet blir helt tomt när jag försöker skriva, som jag sagt tusen gånger och kommer säga lika många gånger igen, orden kan inte beskriva ett skit!
hoppas du vet iaf, vad jag vill ha sagt och hur tomt och hjur stor saknaden är efter dig bror..
vi ses i det blå en vacker jag, den dagen kommer jag kunna må bra helt igen!
vila ifrid, jag älskar och saknar dig storebror.
Vila i frid, vi saknar dig! ♥
Saknaden svider verkligen!
Du var vacker som en sol, rip baby!
:'( <3
/ din elin
Vila i frid älskade Patrik ♥
allt känns så svårt utan dig..
jag saknar dig så otroligt mycket, jag kan inte sluta tänka på dig och allt du gav.
försöker fortfarande förstå varför gud tog just dig,er. varför det här hände.
ingen som kan förstå, ingen som vill förstå. allt känns så svårt!
vill bara att du ska komma hem igen, jag vill inget mer än det..
jag önskar jag kunde få se dig le igen, höra dig skratta, jag önskar tillochmed att du typ bråkar på mig om typ mobil laddaren.. jag saknar dig så otorligt mycket storebror, det gör vi alla.. :(
men vad som än händer, hur lång tid det än tar så kommer vi ses igen, visst kommer vi det?
jag kommer aldrig att glömma dig, jag kommer aldrig sluta tänka på dig och jag kommer alltid vänta tills vi ses igen.
den dagen kommer jag kunna må helt bra igen.
finns faktist inte några ord som kan beskriva något av allt jag vill säga, jag vet inte ens vad jag ska skriva..
du vet redan hur jag känner, hur det är utan dig. hur mycket vi saknar dig.
men måste få ut tankarna ibland duvet. och antagligen hoppas jag det här får andra inse hur hela livet kan förändras på bara några sekunder. att man ska ta vara på varje minut med dom man älskar!
jag saknar dig storebror, vi se si det blå en vacker dag <3
Patrik du är så långt bort nu
tre månader sen..
det har gått all för lång tid nu
inatt drömde jag om dig patrik, det var så himla verkligt.
du hade kommit hem, så hade du fått nåt brev med dig att du fick komma tillbaka till världen. och när jag såg dig så kram jag om dig, och du stog där som ett (?) och fråga varför? som ingenting hade hänt liksom, men jag stog bara där och krama om dig i timmar kändes det som! men så vakna jag, då fattade jag att det var en dröm! men det är skönt att drömma om dig, för då får man höra din röst. och så vare precis som det alltid var när jag var hemma hos dig, man hörde skratt och hög musik ifrån ditt rum.. haha :( fan vad jag saknar dig, imorgon äre 3 månader sen du försvann! men det känns som en evighet.
vila i frid baby! ♥
/elincarlbom
ord kan inte beskriva.
hur jag ska klara mig utan dig storebror, jag menar, det kommer inte gå.. det är för tomt utan dig, glädjen du spred överallt vart du än var, den kommer aldrig tillbaka. så mycket, som inter kommer komma tillbaka. så mycket..
men lova mig storebror, att vi ses igen & när vi gör det ska vi ta igen allt.
lova mig det?
jag saknar dig så sjukt obeskrivligt mycket, inte något ord i hela världen eller i någon annan värld skulle kunna beskriva saknaden, inte ens om jag fick komma på egna ord och egna meningar, så hade det inte gått att beskriva. Ordet som skulle kunna beskriva saknaden skulle inte gå att utala, luften skulle inte räcka till, det skulle inte gå att skriva någonstans, det hade varit för långt. det finns inget ord som beskriver saknaden älskade bror.
jag trodde aldrig att du skulle lämna oss, iallafall inte inom en 90 år... :( men det gjorde du, du lämnade oss.
du blev bara 17 år. varför? varför skulle någon vilja ta någon så underbar och jag vet inte, du går inte att beskriva med ord. men varför skulle gud eller någoin vilja ta ifrån oss en ängel? som var så ung.. min storebror..
jag kommer aldrig att glömma sista gången vi träffades, bara några timmar innan du försvann ifrån oss, jag glömmer aldrig.
vila i frid älskade storebror, vi ses i det blå en vacker dag! <3
/ din lillasyster linda.