-

varje gång jag sitter för mig själv, försöker jag komma på varför det hände.
hur jag ska klara mig utan dig storebror, jag menar, det kommer inte gå.. det är för tomt utan dig, glädjen du spred överallt vart du än var, den kommer aldrig tillbaka. så mycket, som inter kommer komma tillbaka. så mycket..
men lova mig storebror, att vi ses igen & när vi gör det ska vi ta igen allt.
lova mig det?

jag saknar dig så sjukt obeskrivligt mycket, inte något ord i hela världen eller i någon annan värld skulle kunna beskriva saknaden, inte ens om jag fick komma på egna ord och egna meningar, så hade det inte gått att beskriva. Ordet som skulle kunna beskriva saknaden skulle inte gå att utala, luften skulle inte räcka till, det skulle inte gå att skriva någonstans, det hade varit för långt. det finns inget ord som beskriver saknaden älskade bror.

jag trodde aldrig att du skulle lämna oss, iallafall inte inom en 90 år... :( men det gjorde du, du lämnade oss.
du blev bara 17 år. varför? varför skulle någon vilja ta någon så underbar och jag vet inte, du går inte att beskriva med ord. men varför skulle gud eller någoin vilja ta ifrån oss en ängel? som var så ung.. min storebror..
jag kommer aldrig att glömma sista gången vi träffades, bara några timmar innan du försvann ifrån oss, jag glömmer aldrig.

vila i frid älskade storebror, vi ses i det blå en vacker dag! <3
/ din lillasyster linda.