min storebror, mitt allt, min värld!

älskade storebror, jag saknar dig så det gör ont.  jag kan inte förstå att du är borta, väntar hela tiden på att du ska komma hem, ibland tittar jag ut igenom köksfönstret och undrar när du kommer gåeende på vägen hem. Men du kommer aldrig, varför?:'(

jag hoppas verkligen att du har det bra nu, vilket jag vet att du har också!
mamma berättade om det i skån för några dagar sen, det var verkligen skönt att höra. Finns inte ord som kan beskriva.
det är skönt att veta, det hoppas jag du vet. fast det vet jag att du vet!

det har gått 27 dagar sen du försvann från oss med en stor saknad, det är dom värsta dagarna i mitt liv.
jag trodde aldrig, aldrig att vi skulle förlora dig.  Du fanns alltid här för mig, fast ska jag vara ärlig så var det ju mest på fyllan, för annars var du med kompisar och så. Och vi bråkade ofta, fast på sista tiden var det mindre, och alltid ett tag efter vi  bråkat så var allt som vanligt, vi kunde prata som vanligt då, skoja, skratta.. 
och om vi bråkade om typ, en telefonladdare som vi gjort några gånger så slutade det alltid med att du hade den först ett tag, sen fick jag den såfort jag behövde den.
ja, det finns så otorligt mycket. bra och dåliga saker, fast dom dåliga sakerna slutade alltid bra, förutom nu? varför?
jag vill inte förtså att du är borta, jag vill inte se att du inte kommer hem.

ingenting är som det var förut, inte samma glädje, det var alltid du som spred den.
ingen hög musik från ditt rum eller tjat som snus, jag saknar det.
så otroligt mycket..

Jag skulle utan tvekan offra mitt liv för att få se dig le igen, men jag tänker finnas kvar här tills min tid är kommer.
både mamma och pappa behöver mig, det är redan tillräckligt tomt utan dig nu.
så många tårar, så många minnen.
Hoppas du vet att alla i årsunda, och även vissa andra har kommit varandra närare igen nu, alla är mer rädd om alla nu.
ni lärde oss att man ska ta vara med de man älskar så länge man kan, man vet aldrig vad som händer imorgon.

och jag ska göra så gott jag kan för att göra dig stolt, jag ska fixa skolan såfort jag samlat krafter att orka träffa alla folk igen, samlat kraft att gå ut och träffa folk utan massa tårar och dåligatankar.
jag ska göra mitt bästa storebror, det lovar jag dig.
och tills dagen vi ses igen kommer vi aldrig sluta minnas dig, din glädje,ditt leende, din doft. Ja vi kommer minnas allt!
Du är verkligen den bästa storebror man kan ha, det finns ingen bättre och det kommer aldrig göra..
ingen kommer kunna ta din plats i mitt hjärta, den största och finaste delen i mitt hjärta, det är din plats föralltid, det är något INGEN kan ta ifrån dig. det vet du också!

jag tror du och micke är med varandra hela dagarna nu, ni var verkligen bra kompisar så fort ni umgicks.
jag kommer ihåg när du,jag,micke,mormor och mamma var i göteborg.
och när micke följde med oss till skån en gång.
och när han var rätt så ny här, så var ni med varandra jämt. och sen vart det uppehål, sen var ni med varandra igen, osv. hela tiden, och just nu när ni träffas igen och umgicks, så hände det här..
det måste vara ödet, att just ni behövdes någon annanstans, ni var ju så lika i allt nästan, och det läskiga var också att mellan dig och micke skillde det EXAXT en månad..
det var nog ödet att ni skulle träffas från början, vara med om allt ni varit med om tillsammans, och sedan gå vidare till andra sidan tillsammans och uträtta något större.
jag tror på det, och det kan ingen ta ifrån mig.

du var alltid han som var glad, spred lycka och glädje med sig, vart du än gick, hur glad,sur du än var. så fanns alltid samma glädje med dig. dina ögon glittrade som världens alla stjärnor, du var verkligen bra på allt.
du var själsäker i mycket, vilket gjorde att du klarade allt du ville.
du lärde dig spela gitarr direkt, du älskade det.
du kunde svettsa såfort du gjorde det.
du fixade dina betyg från 2 g till alla, på kort tid. bara för du bestämmde dig för det.
du kunde köra bil hur bra som helst, även första gångerna du övningskörde.
ja, du är verkligen bra på allt, och det vet du också om själv!
och du är världens bästa storebror, du skyddade alltid mig, du fanns alltid för mig, du gjorde allt dåligt till bra.
ja, du är allt fortfarnde idag, och det kommer du alltid vara.
du vet vad jag menar, du förstår mig även fast jag itne förklarar allt och berättar allt nu!

varje gång jag öppnar yttedörren så låter jag den alltid vara öppen lite längre, ifall du också vill komma in.. vilket du nog kan göra även om dörren är stängd eller öppen. men bara ändå, det känns skönt att göra så.
och jag vill att du ska veta, att vart jag,mamma och pappa än är, så är du alltid med oss i våra tankar, våra hjärtan, våran själ och kropp, och även brevid oss också kanske. Jag hoppas det, för i varje andetag och varje hjärtslag finns du med, även om du inte är med oss jämt, så är du ändå i, hjärtat,kropp,själ,tankar, minnet.
det vet du också!
vi saknar dig verkligen.
det är verkligen svårt att veta hur man ska klara sig utan dig, men på samma gång vet jag att du är med oss hela tiden ändå, även fast vi inte ser dig jämt.
det blir aldrig samma sak igen, inget kommer vara sig likt igen.
men du finns alltid med oss vilket som patrik!

vila ifrid älskade älskade storeboror, världens bästa.  vi ses igen! ♥

lova mig det...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0