tänker..

saknaden är stor och man finner inga svar.
många minnen finns kvar, tänker på det och gamla dar.

det är svårt att försöka tänka tanken att gå vidare, jag vill ju inte gå vidare utan dig bror.
du kommer alltid vara min storebror, även fast jag inte kan se dig längre, så vet jag att du finns här.
att leva utan dig kommer bli hemskt och jobbigt, att leva utan dig kommer bli det värsta som hänt mig.
men jag ska kämpa ändå för din skull, jag vet ju att du är här med oss ändå.
och jag vet att vi kommer ses igen.

jag vet inte vad jag ska skriva eller vad jag ska känna eller vad jag ska tänka, jag vet ingenting längre.
alla tankar åker runt i huvudet om och om upprepas " tänk om " så mycket om, om man hade gjort det och det och det . hade det här aldrig hänt, men det hjälper inte att tänka så heller, men det är som en cirekel utan någon utväg.
allt är så jobbigt och tomt här hemma utan dig, ingen är glad och ingen skrattar längre.
det är bara tårar och sorgsna miner här hemma, det är jobbigt. det gör allt så mycket jobbigare.
att se mamma vara ledsen, pappa.   det gör det mycket jobbigare också, jag harju alltid varit en sån som tänkt på andra i förstahand, det vet ju du patrik. jag är fortfarande sån, men jag kan inte längre göra dom glad, när jag inte kan vara glad själv..

allt jag vill är att du kommer tillbaka, allt jag ber om är att få se dig le igen, höra din röst och ditt skratt.
höra när du säger att du måste ha mer snus, som du gjorde varje dag.
jag skulle ge mitt liv för att du kom tillbaka, skulle kunna byta plats med dig om det gick.
du var älskad av alla, och du är fortfarande det. du är saknad av oss alla också.

jag hoppas du kan ge mig ett svar någondag, så jag vet att du ser allt jag skriver och hör allt jag säger.
kommer aldrig sluta hoppas.

sovgott himlens vackraste ängel, jag älskar&saknar dig patrik.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0