en månad..
Du har varit borta i en månad nu, 31 dagar sen jag träffade dig, hörde din röst,skratt. såg dig i verkligheten.
det har gått 31 dagar sen du lämnade oss storebror.
Fast ändå känns det som det var igår vi träffades, men på samma gång känns det som om det var en evighet sen..
det är jobbigt, allt är jobbigt utan dig.
men du vet att jag gör mitt bästa, det går rätt bra på dagarna när jag inte är ensamt, det går bra att dölja.
inuti mig så går det inte bra alls, och direkt när natten kryper sig fram så kommer allt ikapp hela mig.
det blir bara tygnre och tyngre, jobbigare för varje sekund. tankarna kommer ikapp och känslorna kommer fram.
jag vill inget hellre än att du kommer tillbaka till oss, men jag vet, jag har börjat förstått att vi ses inte igen fören i nästa liv och i drömmarna, tankarna, minnerna. det är sjukt jobbigt att veta.
men det får mig även tänka framåt, posetivt.
man blir inte rädd för att dö, men ändå blir man det.
för lämna det man har kvar, och låta dom man har kvar förlora det dom har kvar, det gör det också svårt att tänka posetivit, inte vara rädd. osv.
Många förstår nog inte riktigt hur jag tänker, men det gör nog du! jag hoppas det, för det är till dig jag skriver och allt.
igår var jag,mamma och mormor till din grav iaf, tog bort alla gamla blommor och plantera blommor ist.
jag hoppas det blir fint när det börjat växa och så.
Det handlar liksom inte om hur mycket blommor man har, eller hur mycket pengar man lägger ner.
det finns många som tänker så, och tycker så.
men vi vet att allt som finns där, är bara din kropp, ditt skal. Och själva DU finns alltid i våra hjärtan och hos oss.
ingen annanstans. Gravplatsen är mer, ett minne för alla, en plats för alla som vill gå dit, och ja.
det är svårt att förklara i text, men din grav är mest för att andra ska "se" och minnas,tänka, osv.
dom som stog dig nära, hos dom finns du i deras HJÄRTAN, MINNEN, TANKAR, och hos dom. ingenannan stans liksom.
visst kunde jag och hade pengar, hade jag köpt nya blommor varje dag.
men liksom, tom jag vet att du hade tyckt det var för mycket, eller ja.
du hade hellre velat vi lägger pengar på annat, och sånt.
inte på nya blommor jämt, för blommor är inte allt, det är bara en del av allt.
men SOM SAGT. du finns i våra hjärtan,tankar,minnen,hos oss. ingenannan stans, så är det iaf för mig.
du finns här, inte där.
där är bara skalet.
jag orkar inte försöka förklara, men alla som stog dig nära, jag vet att dom förstår..
mamma tror att du är på konsärer varje dag typ, och har det jätte bra.
jag tror att om dagarna sitter du och micke och tar en öl, skrattar åt minnen, och hur det blev.
kollar ner på alla, och skrattar åt såna som klantar sig och har sig.
det tror jag :)
jag tror du,ni har det jätte bra nu! och det tror jag vare sig ni tycker jag borde det eller inte.
lite läskigt när jag kollade mickes press på lunarstorm, texten som det står " såkandetjugå"
liksom efter det här, kändes det lite läskigt.
Men vilket som så hoppas jag att ni har det otroligt bra nu och att ni leker erat liv där uppe!
ingen av er hade viljat att vi var ledsna och stanna upp våra liv här nere.
vad vi än gör, så finns ni alltid med oss, var vi än är.
jag saknar dig storebror, vi ses igen, i nästa liv!
jag älskar dig, och har alltid gjort och kommer alltid att göra det också!
ha det bra, vi hörs snart igen. godnatt himlens vackraste änglar.
det har gått 31 dagar sen du lämnade oss storebror.
Fast ändå känns det som det var igår vi träffades, men på samma gång känns det som om det var en evighet sen..
det är jobbigt, allt är jobbigt utan dig.
men du vet att jag gör mitt bästa, det går rätt bra på dagarna när jag inte är ensamt, det går bra att dölja.
inuti mig så går det inte bra alls, och direkt när natten kryper sig fram så kommer allt ikapp hela mig.
det blir bara tygnre och tyngre, jobbigare för varje sekund. tankarna kommer ikapp och känslorna kommer fram.
jag vill inget hellre än att du kommer tillbaka till oss, men jag vet, jag har börjat förstått att vi ses inte igen fören i nästa liv och i drömmarna, tankarna, minnerna. det är sjukt jobbigt att veta.
men det får mig även tänka framåt, posetivt.
man blir inte rädd för att dö, men ändå blir man det.
för lämna det man har kvar, och låta dom man har kvar förlora det dom har kvar, det gör det också svårt att tänka posetivit, inte vara rädd. osv.
Många förstår nog inte riktigt hur jag tänker, men det gör nog du! jag hoppas det, för det är till dig jag skriver och allt.
igår var jag,mamma och mormor till din grav iaf, tog bort alla gamla blommor och plantera blommor ist.
jag hoppas det blir fint när det börjat växa och så.
Det handlar liksom inte om hur mycket blommor man har, eller hur mycket pengar man lägger ner.
det finns många som tänker så, och tycker så.
men vi vet att allt som finns där, är bara din kropp, ditt skal. Och själva DU finns alltid i våra hjärtan och hos oss.
ingen annanstans. Gravplatsen är mer, ett minne för alla, en plats för alla som vill gå dit, och ja.
det är svårt att förklara i text, men din grav är mest för att andra ska "se" och minnas,tänka, osv.
dom som stog dig nära, hos dom finns du i deras HJÄRTAN, MINNEN, TANKAR, och hos dom. ingenannan stans liksom.
visst kunde jag och hade pengar, hade jag köpt nya blommor varje dag.
men liksom, tom jag vet att du hade tyckt det var för mycket, eller ja.
du hade hellre velat vi lägger pengar på annat, och sånt.
inte på nya blommor jämt, för blommor är inte allt, det är bara en del av allt.
men SOM SAGT. du finns i våra hjärtan,tankar,minnen,hos oss. ingenannan stans, så är det iaf för mig.
du finns här, inte där.
där är bara skalet.
jag orkar inte försöka förklara, men alla som stog dig nära, jag vet att dom förstår..
mamma tror att du är på konsärer varje dag typ, och har det jätte bra.
jag tror att om dagarna sitter du och micke och tar en öl, skrattar åt minnen, och hur det blev.
kollar ner på alla, och skrattar åt såna som klantar sig och har sig.
det tror jag :)
jag tror du,ni har det jätte bra nu! och det tror jag vare sig ni tycker jag borde det eller inte.
lite läskigt när jag kollade mickes press på lunarstorm, texten som det står " såkandetjugå"
liksom efter det här, kändes det lite läskigt.
Men vilket som så hoppas jag att ni har det otroligt bra nu och att ni leker erat liv där uppe!
ingen av er hade viljat att vi var ledsna och stanna upp våra liv här nere.
vad vi än gör, så finns ni alltid med oss, var vi än är.
jag saknar dig storebror, vi ses igen, i nästa liv!
jag älskar dig, och har alltid gjort och kommer alltid att göra det också!
ha det bra, vi hörs snart igen. godnatt himlens vackraste änglar.
Kommentarer
Trackback